Loading...

Vi ringer dig!

KOM IGÅNG

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig inom kort.

Då blir Norden kontantlöst

Hero Cashless Website Hero Cashless Website Placehoder

Även om kontantanvändandet ökar i stora delar av världen tycks de nordiska länderna vara på väg mot att helt överge kontanter som betalningsmedel. Genom att gå över till digitala betalningar hoppas de nordiska länderna kunna sänka kostnaderna för handlare, förbättra säkerheten och försvåra för kriminella. Och med tanke på öppenheten för ny teknik och det stora förtroendet för institutioner är det troligt att just ett nordiskt land blir världens första kontantlösa samhälle.

Idén om det ”kontantlösa samhället” har debatterats i decennier och många har förutspått att de nordiska länderna skulle vara de första att förverkliga idén. 2018 försökte forskare från KTH och Copenhagen Business School till och med att sätta ett datum för när det kunde ske. Forskarna beräknade att det inte längre skulle vara lönsamt för svenska handlare att ta emot kontanter efter 24 mars, 2023. De beräknade också att över hälften av svenska handlare inte längre skulle ta emot kontanter 2025.

Forskarnas resultat återspeglar en stark trend i både Sverige och Norden. 2016 utgjorde kontanter endast 1 procent av det totala värdet av alla betalningar i Sverige och användes vid färre än 20 procent av alla transaktioner, en halvering jämfört med fem år tidigare. I Danmark ledde den minskade efterfrågan på kontanter till att Nationalbanken 2015 beslutade att inte längre trycka sina egna pengar utan istället överlåta detta till en fransk leverantör. I Finland har Riksbanken beräknat att användandet av sedlar i landet kommer att upphöra 2029 och i Norge har frågan om att skapa ett kontantlöst samhälle till 2030 tagits upp som ett politiskt mål av det konservativa partiet Höyre.

Tillit och öppenhet är viktiga faktorer

I det här avseendet skiljer sig de nordiska länderna från resten av världen, där kontantanvändandet faktiskt ökar. Två potentiella förklaringar till detta är att vi i Norden har en väldigt hög tillit till institutioner, till exempel banker, och en stor öppenhet för ny teknologi. Ett bra exempel på detta är kortbetalningar. Enligt statistik från Visa är de nordiska länderna ”världsledande” när det gäller kortbetalningar och använder de även för små belopp där man i andra länder föredrar kontanter. På grund av detta är kortbetalningar också den överlägset mest populära betalningsmetoden i regionen.

Ett annat exempel på den nordiska öppenheten för nya betalmetoder är tillväxten hos mobila betalappar. Tillsammans har Swish, Vipps och Mobile Pay samlat 13 miljoner användare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det motsvarar nästan hälften av regionens invånare. De här apparna utvecklades från början av bankerna som ett alternativ till kontanter vid betalningar mellan privatpersoner men användas nu även för att göra köp i både butik och online. I Sverige undersöker Riksbanken dessutom ytterligare ett digitalt alternativ till kontanter. Genom att skapa en digital valuta, kallad e-kronan, är tanken att ge allmänheten tillgång till ett statligt uppbackat och helt digitalt alternativ till kontanter.

Sparar pengar och försvårar för brottslingar

Tillit till ny teknologi och banker är inte de enda anledningarna till att vi rör oss bort från kontanterna. En av de stora fördelarna med digitala pengar är besparingarna de medför. I den dansk-svenska forskningsrapporten från 2018 slog forskarna fast att kostnaden för kontanthanteringen var en av de största drivkrafterna bakom att handlare vill överge kontanter. De beräknade att den genomsnittliga svenska detaljhandlaren spenderade 113 minuter per dag på att hantera kontanter och att kostnaderna för denna hantering motsvarade 4,1 procent av köpesumman. Detta kan jämföras med kortbetalningar som har en genomsnittlig kostnad motsvarande 0,4 procent av köpesumman. Forskarna slog även fast att de återstående kontanttransaktionerna bara skulle bli dyrare och dyrare i takt med att kontantanvändandet minskar. På grund av detta, och den minskade rånrisken, ser både handlare och banker därför stora fördelar med att gå från kontanter till digitala alternativ.

En annan fördel med ett kontantlöst samhälle är att det försvårar för kriminella. Kontanter är den föredragna betalningsformen för kriminella eftersom de är svåra att spåra men enkla att omsätta. Utan tillgång till kontanter skulle det därför bli mycket svårare för kriminella att dölja sina illegala transaktioner och att tvätta pengar från illegala verksamheter.

Ett intressant exempel på det här dilemmat hittar vi i Indien. 2016 beslutade den indiska regeringen att dra in alla sedlar värda 500 och 1000 rupier i ett försök att bekämpa korruption och annan brottslighet. Dessa två valörer utgjorde tillsammans ungefär 86 procent av det totala värdet av alla pengar i omlopp i landet och de blev, över en natt, i stort sett oanvändbara. Befolkningen fick istället 50 dagar på sig att växla in sina gamla kontanter mot nya på banken. Tanken med att ”dra in” sedlarna var att de som satt på stora mängder svarta pengar nu skulle behöva föra in dem i den ”vita” ekonomin, där de kunde beskattas och där man skulle vara tvungna att redovisa deras ursprung.

Även om den här planen ledde till mycket besvär och i slutändan inte var särskilt framgångsrik visar den ändå tydligt vilken viktig roll kontanter spelar för den undre världen.

Vad hindrar oss?

Även om det finns tydliga fördelar med ett kontantlöst samhälle har idén också mött motstånd. Många har hävdat att vissa grupper, särskilt de äldre, skulle få svårt att hantera ett kontantlöst samhälle eftersom de har sämre tillgång till de digitala alternativen. Ett annat orosmoment har varit att en helt digital ekonomi också skulle vara mer sårbar. Vid en krissituation där elektricitet och internetuppkoppling är utslagna kan kontanter fortfarande spela en viktig roll eftersom de fungerar utan båda.

Med tanke på dessa olösta utmaningar tycks inget nordiskt land vara riktigt redo att bli totalt kontantlöst ännu. Vad som däremot står klart är att smidigheten som betalkort, betalningsappar och andra betalningsteknologier fört med sig har gjort att de flesta nordiska konsumenter inte längre behöver kontanter i vardagen. Enligt den definitionen är de nordiska länderna, i stor utsträckning, redan kontantlösa samhällen.